När du bedriver näringsverksamhet som går med överskott finns det möjlighet att sätta av överskottet i en expansionsfond. Du betalar då en expansionsfondsskatt på 20,6 %, vilket är samma procentsats som bolagsskatten.
Tanken bakom expansionsfonden är att ge ett alternativ för att återinvestera vinsten i näringsverksamhet med fysiska ägare på ett liknande sätt som för aktiebolag. En stor fördel med expansionsfonden jämfört med bolagsskatten är att du får tillbaka expansionsfonden när du återför den till bolaget. Det finns ingen tidsgräns för hur länge man kan ha en expansionsfond.
Du kan avsätta till expansionsfond de år verksamheten går med vinst, och under förlustår kan du återföra hela eller delar av fonden för att täcka förlusten. Du får då tillbaka expansionsfondsskatten som du har betalat, och det återförda överskottet kvittas mot årets underskott, vilket leder till ett nollresultat och ingen skatt.
Om du har överskott som gör att du hamnar över skiktgränsen för statlig inkomstskatt, kan du avsätta beloppet över gränsen till en expansionsfond och därmed undvika statlig inkomstskatt. När det kommer ett år med lägre överskott eller ett underskott, kan du återföra hela eller delar av expansionsfonden så att du hamnar precis under gränsen för statlig inkomstskatt.
Kapitalet kan fritt disponeras
Det finns inga krav på att det avsatta kapitalet ska föras in på något särskilt konto, som är fallet med skogskonto, utan det är fritt tillgängligt att disponeras som du behagar. Du kan till exempel föra över pengarna till ditt privata sparkonto eller ISK.
Kapitalet kan även användas till privat konsumtion, eftersom det inte finns något låneförbud i handelsbolag, kommanditbolag eller enskild näringsverksamhet, till skillnad från aktiebolag. Dock bör man vara försiktig med att spekulera med expansionsfonden eller spendera upp den, då risken är stor att förlora stora delar eller till och med hela kapitalet.
Även om det inte finns någon tidsgräns för när en expansionsfond måste återföras, ska den någon gång återföras till beskattning. Du riskerar att behöva betala inkomstskatt och egenavgifter på inkomster med pengar som du inte längre har kvar.
Avdraget görs i din inkomstdeklaration
Avsättning till expansionsfond görs inte i näringsverksamheten utan i den privata inkomstdeklarationen. Ett handelsbolag fördelar sitt överskott mellan bolagsmännen. Varje fysisk bolagsman kan sedan själv välja att avsätta en del eller hela överskottet till en expansionsfond, oberoende av hur de övriga delägarna gör i sina deklarationer.
Om du bedriver enskild näringsverksamhet görs avdraget i NE-bilagan. För kommanditbolag och handelsbolag görs avsättningen i N3A-bilagan som du lämnar för din ägarandel i bolaget.
Flera näringsverksamheter
Om en person bedriver flera näringsverksamheter har denne en separat expansionsfond för varje näringsverksamhet där kapitalunderlag, avsättningar och återföringar inom en expansionsfond är oberoende av de andra.
Det går t.ex. att återföra delar av eller hela expansionsfonden i en verksamhet medan man avsätter överskott från den andra verksamheten till dess expansionsfond.
Aktiv och passiv näringsverksamhet
Det går att göra avsättningar till expansionsfond både vid aktiv och passiv näringsverksamhet.
En näringsverksamhet kan skifta från aktiv till passiv eller vice versa från ett beskattningsår till ett annat. Detta kan medföra att en avsättning till expansionsfond görs under ett år när näringsverksamheten klassificeras som aktiv, och när den senare återförs är den istället passiv. Återföringen kommer då att beskattas som passiv näringsverksamhet, även om den tjänades in under ett år då den bedrevs som aktiv näringsverksamhet.
Omvänt gäller också: att avsättningar som görs för en passiv näringsverksamhet och senare återförs när näringsverksamheten är aktiv, kommer att beskattas som aktiv näringsverksamhet.
Det är alltså beskattningsåret då expansionsfonden, eller delar av den, återförs som styr om återföringen ska beskattas som aktiv eller passiv näringsverksamhet.
Avsättning till expansionsfond
För att få göra avsättning till expansionsfond måste näringsverksamheten ha ett överskott och ett positivt kapital. Det går inte att avsätta ett högre belopp än verksamhetens resultat.
Utöver årets resultat finns det en annan övre gräns, eller takbelopp, som styr hur mycket man får avsätta till expansionsfond. För att veta hur högt takbeloppet är och därmed hur mycket du kan avsätta till expansionsfonden, utgår man från kapitalunderlaget för expansionsfond. Kapitalunderlaget är kopplat till det egna kapitalet i näringsverksamheten.
Hur kapitalunderlaget beräknas beror på om verksamheten bedrivs som enskild näringsverksamhet eller i ett handelsbolag eller kommanditbolag.
Kapitalunderlaget vid enskild näringsverksamhet
I enskild näringsverksamhet får takbeloppet för expansionsfond vara högst 125,94 % av kapitalunderlaget. Anledningen att takbeloppet är större än 100 % är att man tar hänsyn till expansionsfondsskatten som ska betalas. Kapitalunderlaget beräknas på samma sätt som för räntefördelning.
Kapitalunderlaget i handelsbolag och kommanditbolag
I handels- och kommanditbolag beräknas kapitalunderlaget för varje delägare och inte för bolaget som helhet. Det betyder att en delägare kan ha ett positivt kapitalunderlag och avsätta till expansionsfond, medan en annan delägare har ett negativt kapitalunderlag och därmed inte kan göra någon avsättning till expansionsfond.
För att beräkna kapitalunderlaget utgår man från den justerade anskaffningsutgiften vid beskattningsårets utgång.
Återföring av expansionsfond
Till skillnad från periodiseringsfond finns det ingen tidsgräns för när expansionsfonder måste återföras. Man kan själv bestämma när och hur stor del av kapitalet som ska återföras. Det går att avsätta till expansionsfond under de år verksamheten går bra, för att till exempel hamna under brytpunkten för statlig inkomstskatt. Man kan sedan under ett år med mindre överskott välja att återföra en del av expansionsfonden för att hamna strax under gränsen för statlig inkomstskatt.
Med denna metod kan man jämna ut sina inkomster mellan bättre och sämre år och därmed undvika att betala onödigt mycket inkomstskatt under åren med större överskott.
Vid återföring betalas expansionsfondsskatten på 20,6 % tillbaka för det återförda beloppet.
Återföring påverkar pension men inte sjukpenning
När medel återförs till beskattning från expansionsfonden höjs årets resultat för (del)ägaren till näringsverksamheten. Om det blir ett överskott är det föremål för inkomstskatt, och om näringsverksamheten är aktiv, egenavgifter. För passiv näringsverksamhet blir det istället för egenavgifter särskild löneskatt, som varken är pensions- eller sjukpenninggrundande.
Egenavgifterna påverkar normalt både pension och sjukpenning, men när Försäkringskassan beräknar den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) bortser de från återföringar från expansionsfond (samt återföringar från periodiseringsfond och skogskonto).
Tvingande återföring
I vissa fall är det obligatoriskt att återföra hela eller delar av en avsatt expansionsfond till beskattning. Om taket för expansionsfond överskrids, måste det överskridande beloppet återföras. I följande fall måste expansionsfonden upplösas och hela beloppet återföras till beskattning:
- Näringsverksamheten upphör.
- En delägare i ett handels- eller kommanditbolag avyttrar sin andel i bolaget.
- Näringsverksamheten är inte längre skattskyldig.
- Ägaren av näringsverksamheten är begränsat skattskyldig och dör under beskattningsåret.
- Handels- eller kommanditbolaget likvideras eller försätts i konkurs.
- En enskild näringsidkare eller delägare i ett handelsbolag eller kommanditbolag försätts i konkurs.