Med en periodiseringsfond kan du skjuta upp en del av skatten i upp till sex år. Enskilda näringsidkare och fysiska delägare i handelsbolag och kommanditbolag får avsätta 30 % av det årliga överskottet räntefritt. Juridiska personer som betalar bolagsskatt – aktiebolag, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och stiftelser – kan sätta av 25 % av vinsten till en periodiseringsfond, men dessa avsättningar beskattas med en årlig schablonränta.
Skattekredit i upp till sex år
För varje beskattningsår som ger ett överskott kan en del av vinsten avsättas till en periodiseringsfond. En ny fond skapas för varje beskattningsår, och vid återföring är det alltid den äldsta fonden som återförs först. Efter senast sex år måste en periodiseringsfond återföras till beskattning.
Avsättning i enskild näringsverksamhet
För att fastställa hur stor avsättning till periodiseringsfond man kan göra i en enskild näringsverksamhet utgår man från årets överskott före avsättning till expansionsfond. Från det fastställda överskottet kan man avsätta upp till 30 % till periodiseringsfond. Avsättningarna är räntefria.
Det finns inga krav på att det avsatta kapitalet ska föras in på ett särskilt konto; det är fritt tillgängligt att disponera, exempelvis på ett privat sparkonto eller ISK
Kapitalet kan även användas till privat konsumtion eftersom det, till skillnad från aktiebolag, inte finns något låneförbud i handelsbolag, kommanditbolag eller enskild näringsverksamhet. Var dock försiktig med att spekulera med eller spendera periodiseringsfonden. Senast sex år efter avsättningen ska periodiseringsfonden återföras till beskattning och man riskerar att behöva betala inkomstskatt och egenavgifter på inkomster med pengar som man inte längre har kvar.
Avsättning i aktiebolag och andra juridiska personer
Aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra juridiska personer som är egna skattesubjekt och betalar bolagsskatt kan avsätta upp till 25 % av den skattemässigt beräknade inkomsten för bolaget till en periodiseringsfond. Det är avsevärt mindre än för enskilda näringsidkare som får dra av 30 % av överskottet. Eftersom egenföretagare inte kan ta ut lön, inkluderar överskottet även egna uttag motsvarande lön. I ett fåmansbolag sänker delägarnas löner bolagets resultat, vilket minskar beloppet som kan avsättas till periodiseringsfond.
Juridiska personer beskattas även med en schablonränta på gjorda avsättningar till periodiseringsfonder. Schablonräntan är summan av alla periodiseringsfonderna multiplicerat med statslåneräntan.
Avsättning i handelsbolag och kommanditbolag
Handelsbolag och kommanditbolag beskattas inte själva för sitt överskott. Istället fördelas överskottet mellan bolagsmännen, som beskattas för sin andel
För fysiska delägare fungerar periodiseringsfonden på samma sätt som för enskild näringsverksamhet, med undantag av att gränsen på 30 % grundas på bolagsmannens andel av vinsten och inte bolagets totala överskott.
För delägare som är juridiska personer räknas andelen av överskottet från handelsbolaget in i dess egna näringsverksamhet och avsättning till periodiseringsfond görs på bolagets totala resultat, inklusive andelen från handelsbolaget.
Deklaration
Fysiska personer gör avsättning till periodiseringsfond i sin privata inkomstdeklaration, inte i näringsverksamhetens bokslut. Ett handelsbolag fördelar sitt överskott mellan bolagsmännen och varje fysisk bolagsman kan själv välja att avsätta en del eller hela överskottet till en periodiseringsfond, oberoende av hur de andra delägarna gör i sina deklarationer. I enskild näringsverksamhet görs avdraget i NE-bilagan, och för handelsbolag och kommanditbolag i N3A-bilagan för ägarandelen i bolaget.
Juridiska personer gör avsättningen i årsredovisningen. I resultaträkningen redovisas avsättningen som en kostnad och i balansräkningen tas avsättningen upp som en obeskattad reserv.
Flera näringsverksamheter
Om en person bedriver flera näringsverksamheter har denne separata periodiseringsfonder för varje näringsverksamhet där avsättningar och återföringar inom en näringsverksamhet är oberoende av de andra. Det är möjligt att återföra delar av eller hela periodiseringsfonden i en verksamhet medan man avsätter överskott från den andra verksamheten till periodiseringsfond.
Återföring
Man kan fritt återföra hela eller delar av en periodiseringsfond till beskattning. Dock finns maxåldern på sex år för en periodiseringsfond. Då måste den lösas upp och återföras till beskattning: avsätter man till en periodiseringsfond år 2024 måste den återföras till beskattning senast år 2030.
Det här gör att man kan använda periodiseringsfonder för att jämna ut sin inkomst. Vid bra år kan man avsätta till periodiseringsfond för att till exempel hamna under brytpunkten för statlig inkomstskatt. Man kan sedan under ett år med mindre överskott välja att återföra en del av periodiseringsfonden för att hamna strax under gränsen för statlig inkomstskatt.
Med denna metod kan man jämna ut sina inkomster mellan bättre och sämre år och därmed undvika att betala onödigt mycket inkomstskatt under åren med större överskott.
Tvingande återföring
I några fall måste samtliga periodiseringsfonder upplösas och återföras till beskattning. Det är ifall näringsverksamheten upphör, vid konkurs, nedläggning eller försäljning. Detsamma gäller för delägare till handelsbolag eller kommanditbolag som avyttrar sin andel i bolaget eller går i konkurs.
Aktiv och passiv näringsverksamhet
Det går att göra avsättningar till periodiseringsfond både vid aktiv och passiv näringsverksamhet.
En näringsverksamhet kan skifta från aktiv till passiv eller vice versa från ett beskattningsår till ett annat. Detta kan medföra att en avsättning till periodiseringsfond görs under ett år när näringsverksamheten klassificeras som aktiv, och när den senare återförs är den istället passiv. Återföringen kommer då att beskattas som passiv näringsverksamhet, även om den tjänades in under ett år då den bedrevs som aktiv näringsverksamhet.
Omvänt gäller också: att avsättningar som görs för en passiv näringsverksamhet och senare återförs när näringsverksamheten är aktiv, kommer att beskattas som aktiv näringsverksamhet.
Det är alltså beskattningsåret då periodiseringsfonden, eller delar av den, återförs som styr om återföringen ska beskattas som aktiv eller passiv näringsverksamhet.