Skogsinkomster kommer ofta ojämnt – en större avverkning ett år kan följas av flera lugna år. Därför har svenska skogsägare möjlighet att använda ett särskilt skatteverktyg: skogskonto. Det är ett smart sätt att jämna ut inkomsterna över tid och minska skatteeffekten av enstaka toppår.
Ett skogskonto är ett särskilt bankkonto dit du kan sätta in en del av intäkterna från skogsbruk, exempelvis efter en virkesförsäljning. När du sätter in pengar på ett skogskonto får du dra av beloppet i deklarationen det år inkomsten uppstår – vilket minskar din beskattningsbara inkomst. Skatten tas ut först när du tar ut pengarna från kontot – vilket kan ske flera år senare. Under tiden får du en ränteintäkt på insatt belopp, som räknas som skattepliktig inkomst av kapital varje år. Räntan sätts av banken enligt särskilda regler för skogskonto och redovisas i kontrolluppgift.
Vilka kan använda skogskonto?
Skogskonto får användas av fysiska personer som bedriver skogsbruk som enskild näringsverksamhet, av dödsbon, samt av fysiska delägare i handelsbolag och kommanditbolag. Aktiebolag omfattas däremot inte av reglerna och kan alltså inte använda skogskonto.
Insättning och uttag – vad gäller?
Hur mycket du får sätta in på ett skogskonto beror på storleken på din årliga skogsinkomst (brutto). För de första 100 000 kronorna av skogsinkomsten får du sätta av upp till 60 procent. På den del av inkomsten som överstiger 100 000 kronor är avdragsrätten 40 procent. Det innebär att om du till exempel har en skogsinkomst på 300 000 kronor, får du sätta in upp till 60 000 kronor (60 % av 100 000) för den första delen, och ytterligare 80 000 kronor (40 % av 200 000) för den överskjutande delen – totalt 140 000 kronor.
Du väljer själv hur mycket du vill sätta in inom dessa gränser, och det är tillåtet att göra flera insättningar under året, så länge det sammanlagda beloppet inte överstiger maxbeloppet.
För delägare i handelsbolag och kommanditbolag gäller att det är den fysiska personen, inte bolaget, som gör skogskontoavsättningen. Bolagets skogsinkomst ska i bokföringen vara särskilt redovisad, och varje delägare får göra skogskontoinsättning utifrån sin andel av skogsinkomsten. Avdraget görs då i respektive delägares deklaration. Det är därför viktigt att resultatet från skogsbruket särredovisas inom bolaget, särskilt om bolaget även har annan verksamhet.
När det gäller uttag har du stor flexibilitet. Pengarna måste stå inne i minst fyra månader innan du får ta ut dem, men därefter är det fritt fram att göra uttag när du vill. Varje uttag beskattas i sin helhet det år det görs, som inkomst av näringsverksamhet. Du får själv bestämma belopp och tidpunkt för uttag, men hela beloppet måste tas ut senast tio år efter insättningen. Om pengarna står kvar längre än tio år, beskattas hela det kvarvarande beloppet automatiskt det tionde året – även om du inte har gjort något uttag.
Skogskontot ger alltså möjlighet att fördela beskattningen över flera år, vilket gör det till ett värdefullt verktyg för att jämna ut resultat och skattebörda mellan goda och svagare skogsår.
Vad räknas som skogsinkomst?
För att kunna göra insättning på ett skogskonto krävs att inkomsten kommer från skogsbruk på egen mark. Det är alltså inte alla inkomster som kvalificerar sig. Nedan följer exempel på vad som normalt räknas som skogsinkomst:
Exempel på godkända skogsinkomster:
- Intäkter från virkesförsäljning (rotpost, leveransvirke m.m.)
- Ersättningar för skogsskador (storm, brand, insekter)
- Statliga bidrag eller stöd kopplade till skogsbruk
- Nyttjanderätter på skogsmark (ex. jakt, ledningsrätt, vindkraft)
Exempel på inkomster som inte räknas som skogsinkomst:
- Köp och försäljning av virke från andra (virkeshandel)
- Kapitalvinster från försäljning av skogsfastighet
- Intäkter från jordbruk eller annan verksamhet
Det är alltså endast intäkter från det egna skogsbruket som ger rätt att sätta in medel på skogskonto. Därför är det viktigt att du i bokföringen särredovisar skogsinkomsterna, särskilt om du har blandad verksamhet.
